Imorse såg jag soluppgången över ett Jerusalem med snö i luften och nu precis såg jag solnedgången över Jonsered. Det sägs att hemma är där du lägger hatten men alltså Israel kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta.
Entré eller välkommen hem. Ja, det var precis den känsla jag hade när jag för en vecka sedan klev av flyget in på Ben Gurions flygplats. Det är exakt två år sedan jag var där men ändå kändes varje steg sådär helt välbekanta, som liksom det är steg jag tar varje dag.
Vi började i Nasaret och just denna dag, och denna tid, gick våra tankar och böner sådär lite extra till Ukraina och dess ledare och människor som bor och lever där. Herre förbarma dig.
Vissa skyltar är ju helt klart bättre än andra, haha, men just den här var faktiskt helt klockren. En såndär helt ljuvligt underbar grupp människor med barnasinnet och humorn precis som jag gillar. 😉
Den här bilden beskriver inte riktigt vad som hände i Genesaret denna dagen. För första gången så var jag med om hur vindstyrkan gick från typ 0 till full storm på bara ett ögonblick. På något vis så kastades jag in i tiden då lärjungarna satt i båten och var helt livrädda för vågorna gick höga och Jesus kom gåendes på vattnet och stillar stormen. Med Jesus i båten behöver vi aldrig vara rädda! 🙏❤️
”Se vi går upp till Jerusalem”…vandringen mot Jerusalem fortsätter i ökenlandskap där det även kom en skvätt regn, alltså det måste bara vara i Israel som det regnar i öknen. Regn är verkligen en välsignelse! Gud kom med mer av ditt regn!
Västra muren – en topp 3 av platser som Guds närvaro är så påtaglig att du liksom kan känna luften vibrera. En plats för helande. En plats där vi får mötas och be, med eller utan ord. Be om frid i hjärtan och fred mellan människor 🙏❤️🤗
Så fortsätter vi vår sista etapp mot Emmaus. Det blev en såndär dag då tankarna och känslorna av vad vi fått uppleva lite fick sorteras. Att kunna vara tyst tillsammans med en grupp som du endast varit tillsammans med en vecka utan att det känns konstigt, ja det är verkligen en gåva. Tack för tystnaden tillsammans.
Så fick vi den sista eftermiddagen i Jerusalem att spendera lite på egen hand. Jag valde att strosa runt lite på marknaderna och även i det judiska kvarteret. Jag kommer inte att berätta exakt vad som hände mer än att när Gud välsignar oss så låter Han inte bara det dugga utan Han låter sitt regn ösa över dig. Jag träffade två rabbiner som välsignade mig bortom ord med dessa två saker. Alltså wow men ibland räcker bara inte orden till! ❤️ Gud välsignar så att jag kan välsigna någon annan. Hjälp mig att se vem 🙏🤗🍯
Du vet när du skrattar så mycket så du får ont i magen – sånt gillar jag. Tack för glädjen! 😂🙏
Jag kan inte nog uttrycka min tacksamhet för att få förmånen att kalla dessa två förebilder för vänner. Dom inspirerar mig på så många sätt att bli den bästa versionen av mig själv. Ger mig längtan att mer utforska Israel och bibelns värld. Med en ödmjukhet men samtidigt med en skärpa så är dom ett sådant naturligt par. Guds rikaste välsignelser över deras äktenskap och framtida äventyr tillsammans ❤️🙏🇮🇱🇸🇪
Ja, ibland kan inte orden säga det som hjärtat fått uppleva. Men från djupet av mitt hjärta: Tack för en fantastisk välsignad vecka tillsammans. Tack för fina samtal om allt från marathon till tro och vetenskap. Jag säger på Hebreiska: lehitraot להתראות vilket betyder ”på återseende!
Kram, Sara 🤗❤️🙏🇮🇱🍯🇸🇪🥾
Saras tankar 