Jönköping halvmarathon 2019

Gokväll vänner!

Ligger nu i min säng, ja idag var det sådär riktigt skönt med en tidig kväll. Ska försöka att med några rader sammanfatta en del av upplevelsen det senaste dygnet.

Det började en solig fredageftermiddag i Göteborg och bussterminalen. Som min vana trogen så var jag ute i god tid, ja alltid typ väldigt god tid 😉, men även min vän som jag väntade på var tidig just denna dag. Ja, vilken tajming alltså! Vi satte oss på en bänk utanför och njöt av den värme som lagt sig över Göteborg, en liten sommarcomeback liksom. Bussen kom och vi gick ombord. Mot Jönköping….

Väl framme i Jönköping så inser vi båda hur fort resan gick, tittar på varandra och skrattar och säger typ i kör ” ja, när man liksom pratar nonstop så hinner man inte ens märka att bussresan tar tid. I goda vänners sällskap så flyger tiden fram, en härlig känsla.

Vi går mot expon, hämtar våra nummerlappar. Går och installerar oss i vårt boende för natten för att sedan njuta av en god uppladdningsmiddag. Tar en go promenad hem. Avslutar kvällen med bön och bibelläsning. Bästa uppladdningen inför vår kommande utmaning.

06:45 dagen därpå slog vi upp ögonen. Kaffet hägrade samt go laddning med löparfrukost vilket även inkluderade bön för dagen.

Precis innan vi ska gå iväg säger min kompis ”Sara, ska du inte ha din nummerlapp”. Oj, höll på att glömma den på bordet. Hade ju just varit en fin start. Tacksam för alla mina olika påminnelser både från Pappa Gud och vänner!

Starten går och vi kommer iväg i skönt tempo och bara njuter av att få springa i Jesu namn tillsammans. Ingen prestation utan bara ha så inihoppsan roligt, och det hade vi verkligen. Efter 12 km dock kände jag att flåset inte var på min sida men med en viss envishet och enorm kämparglöd och bönestöd från min vän så sprang vi båda vidare. Ja, ibland får man vara trött och svag och bara ta rygg på sin kompis. Så tacksam att jag fick göra det idag. Ja, löpning är verkligen lite som livet….vi får styrka varandra i våra svagheter.

Det där goa målfotot med medalj och en tacksamhet över den glädje att fått förmånen att få springa i Jesu namn. Sjunga lovsång längs vägen, be för dom vi sprang med, be för varandra. Och bara älska och tacka Gud för våra fina starka kroppar som tar oss med på så många olika äventyr.

Tack Jönköping för en otroligt bra dag. Staden var redo även i år. Nu vet jag en som snart somnar som en liten prinsessa och säkert kommer drömma om löpning. Med en viss säkert säger vi; på återseende nästa år. Kanske blir det även någon mer som följer med på det äventyret. Jönköping 2020, blir det kanske just DU som blir vår löparkompis?

Skulle med all säkerhet kunnat skriva mer men det får vara bra såhär för varje upplevd meter kan liksom inte beskrivas, den måste bara få upplevas. Tack för dessa 21097,5 metrarna. För att nå ditt mål krävs endast att du börjar med ett steg och sedan fortsätter! Vågar du?