Gomiddag vänner!
Ja, det var verkligen en intressant resa innan jag väl landade i Tel Aviv, igår kväll, efter 48 timmars resande. En resa som påminde mig om lyssnade och tillit och även många intressanta och goa möten.
Efter att ha sagt hej då till en fin vän som skjutsade mig och vi hade en sån där skön go bönestund i bilen så checkade jag in på Landvetter. Resan därifrån till Stockholm gick så smidigt, en resa där jag fick sitta tillbaka och iaktta hur vi på olika sätt påverkar varandras sätt att vara. Tacksam för den medvetenheten jag fick.
Vidare så hittade jag gaten där flyget mot Tel Aviv väntade. Gick ombord och jag var äntligen iväg, trodde jag. Efter två timmar får vi meddelande att vi är tvungna att vända om då vi inte har fått landningstillstånd i Israel på grund av ett fel med just den här modellen av plan vi flyger. Tanken som jag fick då var ”oh, nej hur ska det här sluta”.
Efter ytterligare 2 timmar landar jag igen på Arlanda, informationen flödet från alla håll vad vi ska göra. Nåja, jag går och hämtar ut min väska och försöker ringa flygbolaget för att kunna bli ombokad. Inser snart att det är lönlöst då telefonkön är pågående lång. Går upp och ställer mig i kön där övriga resenärer också står för att där hoppas på att kunna bli ombokad.
Väl i kön så blir jag medveten om att det här har hamnat på nyheterna för vem står inte mitt i rutan, mitt här i samtalet med en Israelisk man som jag fick ha ett intressant samtal med. Äntligen var jag framme i kön och en väldigt trevlig man hjälpte mig med ombokning. Det skulle bli via Köpenhamn samma kväll för att dagen därpå åka vidare till Rom och sedan slutligen Tel Aviv. Ja, du vet när man talar om att man har en längtan att få se Rom och skulle vilja åka dit en dag, ja du ska vara försiktig med vad du önskar. Hihi.
Det är otroligt spännande vilka möten som väntar när du går med Gud. Här är vi, Ron och Mary-Jo från USA och Samira från Sverige. Efter en natt på ett hotell i Köpenhamn, nu på väg tillbaka till flygplatsen igen för att fortsätta vårt äventyr. Vi alla hade olika anledningar till varför vi var på väg till Israel och under ett dygn fick vi dela livet tillsammans och Ron och Mary-Jo, som det visade sig var också kristna, vi fick be tillsammans och bara välsigna varandras fortsätta äventyr.
När du är i Rom är det nästan ett brott att inte äta en god pizza och tiramisu, så självklart blev det just det på den här mellanlandningen. Tillsammans med mina nyfunna vänner.
Lyckan och glädjen då jag äntligen fick gå den här vägen. Precis stigit av planet och här på väg till passkontroll och hämta ut mitt bagage, som tack och lov hade kommit med hela vägen. Alltså wow, vilken start på mitt äventyr men du vet ibland eller som oftast så har Gud en plan som inte stämmer överens med vår plan. På morgonen innan jag skulle åka iväg hade jag just bett till Gud följande ord ”Gud, överraska mig på den här resan” Hur Han hade tänkt att göra det hade jag aldrig i min vildaste fantasi kunnat ana. Gud använder våra omständigheter för att påminna oss om att fortsätta att lita på Honom, i allt. Tacksam för vad just de här omständigheterna förde med sig, med fina goa möten och påminnelser.
Nu fortsätter mitt äventyr i Jerusalem. Pre-race day idag och ska strax iväg och hämta min nummerlapp för morgondagens lopp, om det slutar regna någon gång.
Tacksam för alla fina vänner som bett och fortsätter att be för mig. Gud hör bön och att ha ett sånt enormt böneteam kring sig när man är ute på äventyr alltså jag säger bara WOW!!
Kram Sara 🏃♀️🙏❤️🇮🇱
#tacksam #marathonsara #minaolikaäventyr #pappagudsälskadebarn #bönförrändrar #kristnavännerärensånenormvälsignelse #israel19 #jerusalemmarathon19
Saras tankar 