Drömmar

Hej vänner!

Såhär i slutet på året så tror jag det är naturligt för många att liksom göra som ett bokslut av sitt år och göra upp en ny plan för nästa. Ja, du vet, vad som blev bra, vad som kanske behöver skalas bort, vilket fokus jag har, vilka mina drömmar är. Jag gillar mina olika drömmar och det jag insett just med drömmar är att när dom inte längre skrämmer mig, då är det dags att fokusera om. Och med skrämmer så menar jag den där skräckblandade förtjusningen. Mina drömmar är det som håller mig levande, det som får mig att se ljus och hopp i en tillsynes annars ganska mörk värld. Just en av mina sådana drömmar är mitt första marathon i New York inte mindre. Du kanske frågar hur ett marathonlopp kan vara en sån viktig dröm? Jo, för en tjej som typ alltid blev vald sist på gympan, inte riktigt haft någon sport att tillhöra, kämpat med en aning övervikt en släng med dålig självkänsla som nu bara älskar varje träningspass och då inte minst kärleken till löpningen, ja då en halv mara är som en go förmiddagsträning och älskar att ”leka” med mitt springtempo, då jag inte är rädd för att utmana både kropp och knopp, och oavsett tid att vara enormt stolt och tacksam för mig själv.

Eftersom jag aldrig sprungit ett marathon så har jag ingen aning om vad som väntar därav den blandade förtjusningen men jag ser verkligen fram emot utmaningen och bara det att jag vågar utmana mig själv är vinst bara det. Följ gärna min marathonresa och kom gärna med goa tips.

Vad har du för drömmar, får du den där skräckblandade förtjusningen? Om inte, vad behöver du göra för att få nya drömmar?

Ha en riktig go dag och glöm inte hur grymt bra du är.

Ps: bilden är min slutgiltiga bokning inför loppet! 🏃‍♀️😅 #tacksam #mittliv #älskalöpning #mittförstamarathon #newyork2018