Svaghet

Hej vänner! När jag nu sitter vid mitt kökbord och njuter av stillheten tillsammans med en god kopp kaffe så kom tankarna till detta inlägg. Jag gillar hur vi som människor får vara olika med våra olika svagheter och styrkor, det gör att vi alltid har möjligt att inspireras av varandra. Något jag lär mig mer för varje dag är att min styrka är i min svaghet, jag finner liksom mer och mer och det stämmer och att inse det stora värdet det är i det. Jag behöver inte vara stark i mig själv, för den styrkan kommer och går, utan den styrka jag har, har jag i Herren för där kan jag vara svag i mig själv och peka på Han som är den styrka jag alltid kan vända mig till ja Han som är så mycket större och har så mycket godhet som Han bara längtar att ge till oss.

För att våga visa min svaghet behövs tillit, en tillit att min svaghet tas emot av den jag ger till. Jag tror att vi kan bygga upp varandra genom våra svagheter, att vi vågar visa oss svaga. Jesus är det bästa exemplet på detta. Han visade verkligen sin svaghet för oss då Han tog vår synd och skam på sig och dog en förnedrande död på korset. Gjorde Han det för att Han måste? Nej, Han gjorde det för att Han älskar, helt ovillkorligt. Han hade mycket väl kunnat använda de styrkor Han har för att sätta stopp för sin död där men då hade också min och din död blivit slutgiltig. Jag är så tacksam för det offer Jesus gjorde för mig, för mitt liv, att Han blev svag för att ge mig liv. Det jag menar är inte att vi nu ska ut och dö på kors men det finns olika sätt att ”ge” sitt liv för någon, ja att visa sin svaghet för någon. Det kan börja med att dela något från ditt liv som du inte är bra på och nästan känner dig ovärdig på grund av. Du kanske behöver erkänna ett misstag du gjort som bara går och gnager i dig som du inte får frid med. Ja, för att nämna några få exempel. Jag tror det händer något med oss när vi vågar öppna oss och visa vem jag är, utan masker och roller.

Psaltaren 3:4 – ”men du, Herre, är en sköld runt omkring mig. Du är min ära, du lyfter upp mitt huvud”. Det kommer alltid att krävas mod från min sida när jag lämnar ut mig själv men det jag kan vara helt säker på är att min Pappa Gud har allt i sin hand. Även om nu inte det jag lämnar tas emot av den jag lämnar till så är jag inte ensam i min svaghet. Gud ser till varje ord och var jag har mitt hjärta i det. Han har omsorg, Han styrker mig i varje steg jag tar. Han låter mig för varje stund veta hur mycket Han älskar mig, oavsett mina svagheter eller min styrka. Där har jag min tacksamhet och det lever jag att försöka förmedla till den som vill lyssna.

Hoppas nu att du har en fin lördag och att detta fick ge dig en liten uppmuntran och längtan efter att komma närmre både Gud och människor.

Kram