Återhämtning

Hej vänner!

Ja, det har nu gått nästan två veckor sedan jag gjorde debut på marathondistansen. Det har verkligen vart en märklig känsla att försöka landa i det och samtidigt helt underbart. På ett sätt vill jag inte landa för jag vill bara ha kvar den där goa känslan, men inser samtidigt att det är en känsla som kommer att vara kvar även om jag nu börjar att ta steg mot nästa utmaning.

Något jag idag blev påmind om var ett ord från 1:a Timoteusbrevet 4:8-”fysisk träning är nyttig på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på allt sätt, för den har löfte om liv, både för den här tiden och den kommande.” Alltså wow, jag bara älskar hur Gud varje stund lyckas att påminna mig precis om det jag behöver och däri också hitta tacksamheten för de äventyr jag har förmånen att få vara med på. Jag är verkligen fascinerad över hur väl min kropp har återhämtat sig, och även hur väl den responderade under loppet. Har kommit igång med löpningen igen och det känns som om den har kommit till en ny nivå, kanske är det adrenalinet som pumpar fortfarande men jag har haft ett nytt tempo, ett snabbare och mer explosivt tempo. Wow, hoppas det håller i sig.

Min kropp är i behov av återhämtning varje gång då den utsatts för en stor prövning och jag blir liksom mer medveten och får en än mer fingertoppskänsla för när jag behöver vila och hitta fokus igen. Precis som min kropp behöver vila så behöver även min själ det, ja för den kan också bli överhettat och slutkörd om jag inte är uppmärksam på att återhämta och få ny kraft till mitt inre. Så hur tar jag hand om min själ kanske du undrar? Jo, jag spenderar mycket tid med min Pappa Gud. I tystnad, i bön. Han talar och jag lyssnar, jag talar och Han lyssnar. Försöker hitta balansen i just det. Låter det vara en tvåvägskommunikation där Gud talar nytt liv, där Han förbereder mig för nästa äventyr ja förbereder mig för den vardag jag lever i. Ett annat sätt är förbön. Ja, jag ringer en vän och säger ”vill du be för mig”, alltså det är bland det bästa som finns. Har du inte erfarit detta någon gång så nästa gång vi ses, säg till mig bara så ber jag gärna för dig. Gud gillar när vi omsluter varandra i bön, Han längtar efter att sina barn ska komma närmre. Närmre Honom och närmre varandra. Bön förändrar, tro mig jag är själv resultat av hur mycket styrka det är i när vi ber i Jesu namn. Tror du mig inte? Ja, men prova då för vad har du att förlora. Dela gärna dina upplevelser kring bön och de bönesvar som du får.

Det var verkligen mycket med New York som jag gillade, och det kommer säkert att bli en tur till någon gång. En av favvosarna var just Central Park. Så mycket olika människor med så många olika livsresor där, tillsammans. En del blickar möttes, några joggade, någon sprang riktigt snabbt. Två mammor med sina barn på en morgonrunda tillsammans. Och så jag, sådär härligt strosande och bara njöt av lugnet i denna oas, fri från trafik och rusch för en stund. Ja, vi fick liksom dela livet där och då för en stund precis som dom vi är och som dom vi är skapade att vara. Vi är kallade att löpa uthålligt i vårt lopp, och en stor del av det är att verkligen ta hand om sig själv. Lära sig att älska sig själv från insidan och ut!

Hur återhämtar du din kropp och själ? Dela gärna.

Med det så hoppas jag att du får en skön kväll med det som är på agendan för just idag. Välsignelser över dig och du glöm inte hur enormt genomälskad och grymt bra du är!

Kram Sara ❤️🙏👊🏃‍♀️

#tacksam #mittliv #marathonsara #motmålet #andekroppsjäl #jesusgirl #pappagudsälskadebarn #fokus #älskalöpning #återhämtning #genomälskad