I Jesu fotspår – Israel 2018

Hej vänner!

Resan började en tidig onsdagsmorgon i mars. Allt går enligt planen med flyg och bagage och jag landar på Ben Gurions flygplats i Israel en solig onsdagseftermiddag. Väl där möts jag av Anders Sjöberg och 5 andra resenärer, jo vi började i en liten skala då övrigas plan hade blivit inställt. Vi 6 får då åka till Nasaret där vi ska bo första natten och vår andra fina ledare för resan, Iren Kärrbrant, får stiga upp en tidig tidig torsdags morgon för att hämta resten av gänget på flygplatsen. Wow, vilken start men häng med så ska du få höra om hur välsignad vår resa tillsammans blev.

Det är något visst att vakna i samma stad där Jesus sprungit som liten pojk, ja där han växte upp. Här sitter jag och bara njuter av den tanken i väntan på att ”nattresenärerna” ska vakna. Det var tur att dom vakna annars hade jag kanske suttit där än.

Det här var en bild som tog tag i mig. När vi läser här i Sverige om Palestina så tror vi att det är en liten bit av mitten av kartan men det är såhär de palestinska ser på det. Hur stor är då möjligheten för en tvåstatslösning? Bara en tanke som for i mig när jag gick och strosade på en gata i Nasaret.

Men så, då var vi äntligen samlade för att starta vår vandring och var startar man som bäst om inte att köpa lite gott snacks att ha på vägen genom vildmarken. Både nötter och dadlar och även men nya favorit, halva, inhandlades.

Här är vi nu i samhället Sippori och vi får lyssna till historia och får god undervisning av Anders och Iren, som med sin enorma kunskap och ödmjukhet ja liksom är det perfekta paret att leda oss i Jesu fotspår tillsammans.

Visst kan vi väl alla ibland känna igen oss i kaktusen, sticksig och taggad på utsidan och söt på insidan. Det blev ännu en påminnelse för mig om hur viktigt det är att ta reda på någons historia innan jag har åsikter om varför någon är på ett visst sätt.

Första dagens lunch som intas mitt i naturen, skönt och enkelt och gott att bara få slå sig ner precis just där, kanske även Jesus satt en eftermiddag med vännerna och åt just på en gräsplätt i samma område. Vem vet? Min tanken och längtan får iaf gå dit.

Ibland är det skönt att ha någon som går före….Tacksam för de vänner jag har i mitt liv som går före. Som får mig att våga. Som får mig att stå upp för det jag tror på, ännu mer. Som utmanar mig att leva det liv jag är kallad att leva. Vem har du i ditt liv som går före? Vem följer du?

Tänk att mat kan smaka så gott efter en go dags vandring. Jo, just denna dags vandring blev lite mer kuperad än det var tänkt just för att det regnat ovanligt mycket under säsongen så vissa ställen vi skulle gått över på gick helt enkelt inte. Så det blev nästan som lite bergsklättring på sina ställen och med hjälp av varandra kom alla fram på ett säkert sätt. Tacksam för vänner som hjälper när det både går uppför och utför.

”Vem rörde vid min mantel?” Undrande Jesus. Det var kvinnan som lidit av blödningar i tolv år. Hon ville bli helad, hon tänkte om jag bara rör vid tofsen så blir jag helad. Hon visste vad hon behövde göra och Jesus uppmärksammar henne och den tro hon har.

Behöver du helande? Jag tror, och vet, att Jesus vill hela. Han helade inte bara då utan han helar även idag. Jesus säger till kvinna ”din tro har frälst dig, gå i frid och var frisk och fri från din plåga”. Det säger han även till dig. Vågar du tro?

För att lyckas gå på vattnet behöver jag iaf våga prova! Vågar du? Vad har du att förlora?

Nära Gud, nära varandra och nära naturen. Gillar varje steg i det 💞👭🙏

Just under den här dagens vandring blev det extra tydlig hur vi mer behöver hjälpa varandra med våra svagheter. Det var enorma stup och några fick erfara sin rädsla för höjder men tillsammans hjälptes vi åt att komma vidare.

Man kan döda i bada havet eller så kan man bada i döda havet 😂 Ja, ibland blir även ledaren trött. Tack Iren för att du bjuder på dig själv. Ja, och badat fick vi gjort.

Här smakar frukosten väldigt gott efter en brant stigning i öken värme. Tacksam att vi började tidigt för värmen var inte sen med att visa sig. Bakom oss nedanför berget har vi staden Jericho.

Bergpredikaren som förmodligen är en av bibelns mest kända texten. Här tar Anders oss med på djupet i texten och jag får en ny bild av ordet salig. Tack Anders, inte bara för denna dagens undervisning, men för det du delar genom vår resa tillsammans.

Äter man lunch i ett beduintält får man också räkna med att det kommer i dansandes två beduiner 😂

Guds ord som har följt med genom hela resan. Det jag gillar med Hans ord är att jag blir aldrig klar. Jag har fått nya tankar till både Lukasevangeliet och Moseböckerna. Tack Gud för ditt levande ord. Ditt ord får vara med i varje del av mitt liv.

Vi har nått Jerusalem! ❤️🇮🇱

Fina bönevänner som har fått bli en del av mitt liv. Tacksam för hur Gud sammanför människor som har samma längtan och passion.

Ber om frid och fred över Jerusalem och Israel! ❤️ Israel är min historia, Israel är mitt nu och Israel är min framtid! Jag kan inte sluta be 🙏🇮🇱

Västra muren, en plats som är på min topp 5 lista av platser jag varit på. Här möts både glädje och sorg. Människor möts. Ja, med egentligen bara en längtan; frid och fred. Frid i själen, fred mellan människor! ❤️🙏 Enkelt? Nja, men det börjar med mig och dig! 👭

Jag kan inte låta bli att dela denna bild tillsammans med den fina person. Iren, det är en sådan välsignelse att fått lära känna dig. En sådan inspiration du är och med en sån ödmjukhet du förmedlar din passion. Sen att du har en sån riktigt skön göteborgshumor, ja det är bara en bonus. Tack 💞

Sista kvällen när vi tillsammans sitter och äter middag så från ingenstans går flyglarmet. Jag reagerade inte först för varför skulle jag reagera, jag är uppväxt i fred, den enda gång jag hör det larmet är första måndagen varje månad i ett par minuter och lägger knappt märke till det. Men den som reagerade, på mindre än en sekund var Iren. Iren som bott i Israel i 40 år, hon visste precis vad det var. Vi satt alla kvar. Hon gick och kollade vad vi skulle göra. Det visade sig att det ”bara” var en övning den här gången. Det hade på något sätt missats att komma ut med den informationen. Det var en övning denna gång. Är det övning nästa gång?

Min passion för detta land har inte direkt blivit mindre genom denna resa. Jag älskar Israel och det är ett land jag tänker stå upp för, jag kan liksom inget annat! Jag kan inte vara tyst när inte en rättvis bild av vad som sker förmedlas.

Jag hade kunnat skriva så mycket mer men ibland kan inte ord eller bilder beskriva det som hjärtat fått möta. En sista sak jag vill säga är TACK, till alla goa möten, med nya vänner, mötet med landet, mötet med Gud, mötet med mig själv och stort TACK till Iren och Anders för att ni delat det ni bär på! Är så inihoppsan tacksam för varje del. Mitt hjärta bubblar över!

Som jag brukar säga: nästa år i Jerusalem! 🇮🇱💞

Kram Sara

#tacksam #israel18 #passion #vänskap #beförisrael